Vad är skillnaden på en specialist i plastikkirurgi (dvs en plastikkirurg) och en läkare?

Frågan om vad som gäller för att någon ska få kalla sig ”plastikkirurg” kommer ofta upp i diskussioner på olika internetforum och i sociala medier. Detta dyker vanligen upp i samband med att någon har en invändning mot att en läkare som utför estetiska ingrepp inte har titeln plastikkirurg utan kallar sig för ”estetisk kirurg” eller liknande.

I Sverige är titeln ”specialist i plastikkirurg” eller ”plastikkirurg” skyddad på så sätt att endast den som har ett specialistbevis utfärdat av Socialstyrelsen har rätt att kalla sig detta. För att få specialistbeviset av Socialstyrelsen krävs att man antingen har genomgått ytterligare 5 års utbildning efter läkarutbildningen och AT-tjänsten (som vanligen tar 7-8 år totalt), eller har motsvarande utbildning utomlands. Detta är alltså en form av kvalitetssäkring så att man som patient ska veta att den läkare som har rätten att kalla sig specialist i plastikkirurgi också har en hög kompetens på sitt område.

På motsvarande sätt finns det inget skydd för andra titlar såsom estetisk specialist, estetisk kirurg, specialist i estetisk kirurgi eller liknande. Det betyder att vem som helst som har godkänd AT-tjänst (dvs läkarlegitimation) har laglig rätt att öppna en klinik och utföra ingrepp eller behandlingar, och kalla sig för estetisk kirurg. Det är mycket möjligt att den som kallar sig för estetisk kirurg har en annan kirurgutbildning från början, t ex allmänkirurg eller öronläkare. Men det går aldrig att komma ifrån att den läkaren inte har samma grundkompetens som en specialist i plastikkirurgi. Det finns också exempel på distriktsläkare som ägnar sig åt fettsugning.

Det finns tyvärr en missuppfattning att både plastikkirurger och ”vanliga kirurger” har samma grundutbildning och därför spelar det ingen roll vem som ägnar sig åt estetisk kirurgi. Detta kan inte vara mer fel. En ”vanlig kirurg”, dvs det som kallas allmänkirurg, är huvudsakligen utbildad att operera tarmar och inre organ i buken. Specialistutbildningen till plastikkirurgi innehåller stort fokus på vävnadshantering och rekonstruktion efter cancer, olyckor och missbildningar. Vad många inte förstår är att kunskap om vävnadshantering är en av grundpelarna inom den estetiska kirurgin för att få ett lyckat resultat. Det gäller alltifrån hudens elasticitet vid facelift eller bröstoperationer, till hur man får ett snyggt ärr och hur man tar hand om komplikationer. Dessutom finns i målbeskrivningen formulerat att plastikkirurgen ska behärska behandla estetiska tillstånd av de sjukdomar som tas upp under utbildningen. Inget av detta finns med i utbildning till t ex allmänkirurg, neurokirurg, eller andra kirurgiska grenar.

Vad betyder detta i praktiken? Det måste du som patient avgöra. Du kan ju fråga dig om du skulle uppsöka en distriktsläkare om du fick blodcancer, eller om du skulle ta ditt barn till en psykiater om hen fick lunginflammation. Det flesta skulle nog svara nej på detta – sannolikt skulle du gå till en hematolog om du fick blodcancer eller ta ditt barn till en barnläkare för att få den bästa behandlingen. För mig är det självklart att man ska tänka likadant när det gäller estetiska ingrepp.

Hur ska du som patient veta om den läkare som du vänder dig till är plastikkirurg eller inte? Det enklaste sättet är att fråga Socialstyrelsen som är skyldiga att uppge detta. Du kan nå Socialstyrelsen via deras webbsajt.